
Stora Biografen i Folkets Hus (1924–1925)
Folkets Hus på Oxbacksgatan invigdes dagen före julafton 1923. Arkitekten var Tore Lindhberg och pressen beskrev byggnaden som ”gedigen och ståtlig”. På bottenplanet låg B–D-salarna samt ett kafé runt den stora hallen. En trappa upp fanns A-salen med scen och Stora Biografen, där man till en början visade både biograffilm och valfilmer.
Tidningen Arbetaren skrev den 22 mars 1924 om den moderna tekniken i Södertäljes Folkets Hus:
”Maskineriet var en Ernemans maskin, med den nyaste uppfinningen för biobelysning, en spegelljuslampa, vilket gör bilden strålande klar och tydlig i minsta detalj. För musiken svarar Stockholms danskapell med särskilt arrangerad musik till varje stycke.”
Stora Biografen öppnade officiellt lördagen den 15 mars 1924 med filmen Med 200 km i timmen. Biljettpriset var 1 krona 75 öre.
Trots teknisk kvalitet och höga ambitioner blev biografverksamheten kortlivad. Vid Folkets Hus årsmöte den 27 mars 1925 konstaterades att publiken uteblivit och att biografen gått med en förlust på 759,43 kronor (motsvarande cirka 26 200 kronor i 2025 års penningvärde). Kontraktet med filmbolaget avslutades och biografen stängdes.
Filmvisningar för rörelsen
Det finns inga uppgifter som tyder på att Folkets Hus återupptog kommersiell biografverksamhet efter 1925. Däremot fortsatte filmvisningar i A-salen för arbetarrörelsens räkning – både valfilmer och underhållning – ända fram till 1960-talet.
Rivning och nya visioner
Under 1960-talet började Folkets Hus upplevas som omodernt. Arbetarrörelsen drömde om ett nytt och pampigt hus med restaurang, modern teaterscen, biograf, konferensytor och plats för organisationerna. Planerna tog form och 1971 revs det gamla Folkets Hus.
Rivningen skedde trots att byggnaden hade kunnat bevaras. Under denna tid stod citysanering högt på den politiska dagordningen – över 40 procent av de äldsta husen i Sveriges stadskärnor revs för att ge plats åt det moderna samhället. Idag är platsen en gräsmatta.