Järnas biograf historia rymmer folkbildning, entreprenörskap, konflikter och teknikskiften. Här samsas Folkets Hus biografen, Järna Biografteater, ambulerande visningar och det moderna – men numera biograf tomma – Futurum.
FOLKETS HUS (1917–1962)
Järna Folkets Hus förening (1916–2001) startade sin verksamhet 1917 i ett hus på Bergsgatan som de köpt av ”Templet Trofasts”. A-salen var klädd i pärlspont och utrustad med gedigna träbänkar på ett plant trägolv – anpassat för både biograf visningar och dans. Smeknamnet blev snart ”Träkvistoperan”.
Under åren 1920–1924 hyrde August Engholm A-salen en dag i veckan för sin biograf. Men redan 1922 beställde han byggnationen av en egen biograf på Hagagatan 3, då ha fått besked att arrendet i Folkets Hus skulle upphöra. År 1925 tog J.P. Morén från AB Södertälje Biografteater (Castor) över visningarna i Folkets Hus . I Sveriges biografägares förteckning 1930 är han registrerad som verksam i Järna Folkets Hus med 135 platser. Senare hyrdes biografen av Hans Göran Nordqvist från Hägersten. Under 1930–1950-talen drev han ett flertal biografer i Stockholms förorter och i Norrtälje samt grundade AB Standard Biografer (1939–1960).
Maskinrum och publikliv
Maskinrummet rymde endast en 35 mm-projektor med plats för tre akter. Eftersom långfilmer bestod av sex akter krävdes alltid paus mitt i filmen – något som publiken ofta uppskattade med tanke på de hårda bänkarna. Berättelserna är många: barn som väntade i timmar på trappan inför söndagens matiné klockan fem, vuxna som stod ute och rökte under pausen, och utedass som standard – precis som i många andra landsortsbiografer. Att arrendera ut A-salen till biografägare var vanligt, då Folkets Hus ofta saknade kapital för att köpa en egen filmprojektor.
Försäljning, rivning och protester
År 1962 beslutade Folkets Hus föreningen att sälja fastigheten till kommunen. Vilket väckte ett starkt missnöje bland föreningens veteraner. De som kämpat för rätten till organisering och yttrandefrihet i ett eget hus. Inte ens namnet på den nya byggnaden fick föreningen bestämma. Kommunalnämnden satte upp skylten Futurum, och 1969 begärde man tillstånd hos sin egen byggnadsnämnd att elda upp gamla Folkets Hus, en så kallad saneringsbrand.
Innan brasan hölls en auktion på lösöret – däribland filmkopior. Enligt uppgift såldes filmrullarnas akter var för sig. Den som bara köpte första akten måste ha varit väldigt nyfiken på hur filmen slutade.
Fler bilder med text https://www.facebook.com/sodertaljes.biografer
Södertäljes & närliggande Biografer 
Lämna en kommentar