Södertäljes & närliggande Biografer
Biografer som fanns & 2 som finns
Senaste 2 inläggen
Kategori: Filmens barndom
-
Vagnhärads biografhistoria – Mimershov – den första bion År 1920 startade Gottfrid Johansson biografverksamhet i Föreningshuset Mimershov, beläget på Åvägen 6 i Vagnhärad. Han drev bion fram till 1950. Gottfrid Johansson (1889–1984) blev nästan 100 år gammal och är ihågkommen som en riktig krutgubbe. Han arbetade även som rallare. Enligt minnen som Anette Brennius hört…
-
Stumfilm och strejkbrytare År 1930 hade Björnlundas biograf på Lokalvägen 11, tvåhundra sittplatser. Fastigheten ägdes av Godtemplarnas Byggnadsförening, och biografens föreståndare var Clas Wall (Box 38, tel. 68). År 1947 bytte biografen ägare till Nils Gustav Pettersson från Flen, mer känd som ”Bio-Pelle” – en välkänd biografentreprenör i Sörmland. Som drev sina biografer det namnet…
-
Trosas biografhistoria börjar tidigt och präglas av resande biografer, lokala entreprenörer och ideellt engagemang. Här möts namn som Lux, Liljemark & Holmberg. Lux – de första rörliga bilderna i Trosa (1907) År 1907 annonseras Biografteatern Lux i Societetssalongen i Trosa. Enligt Trosatidningen den 16 augusti 1907 visades då ”kolorerade levande bilder”: Varje afton nytt program…
-
Folkets Hus Bio i Trosa (från 1958) År 1958 registreras en bio i Folkets Hus med 326 platser. Biografägare är Skandia, enligt biografregister (III), med koppling till Nils Pettersson i Flen. Vilka årtal biografen drevs i egen regi av Trosa Folkets Hus förening u.p.a. och vilka perioder den var utarrenderad är i dagsläget oklart. Folkets…
-
Gnesta-Biografen (1911–1950) Gnesta-Biografen visade film i Godtemplarlokalen. Enligt Biografägarnas register låg biografen på Östra Storgatan 2, i Stora hotellet och hade 250 platser Filmerna visades i det långsmala rummet innanför bardisken – på hörnet där lokalen Vår lokal ligger idag. Biografägare var Sture Johansson, medan källarmästare Skytte på Stora hotellet formellt stod som ägare. Bakgrunden…
-
Från Kronan till Aniara Gnestas biografhistoria sträcker sig över mer än hundra år och speglar både folkbildning, politik, teknikskiften och lokalt engagemang. Här möts namn som Kronan, Gnesta-Biografen, Elektron och dagens Aniara. Från skolhus till Folkets Hus (1906–1907) I maj 1906 köpte den nyinflyttade bagaren Svensson ett skolhus från Frustuna kommun på auktion. Avsikten var…
-
Från nykterhetsloge till Qulturum Nykvarns biografhistoria är fragmentarisk men fascinerande. Den rymmer ambulerande biografdirektörer, ideellt arbete, tekniska begränsningar – och återkommande försök att återge orten en egen bio. 🎬 Biografen i nykterhetslogen (1904–1977) De första åren drevs biografverksamheten i Nykvarns nykterhetsloge av Elof Johansson, mer känd som ”Bio-Elof” från Hälleforsnäs. Han hyrde den stora salen…
-
Ett familjeföretag Under 1930-talet visade Elof Johansson, mer känd som ”Bio-Elof” från Hälleforsnäs, film i I.O.G.T.-lokalen Överblick i Ytter Enhörna. Bio-Elof drev en ambulerande biografverksamhet och hämtade sina filmer i Stockholm. Därefter turnerade han med bland annat flyttbara projektorer mellan företagets olika Idealbiografer. Förutom i Enhörna visades Bio-Elof film även i:Mölnbo, Bettna, Hållsta, Råby, Skebokvarn,…
-
Hölös biografhistoria Foto Hölö Mörkö Hembygdsförening: interiör 1935. Notera fönstergluggen på läktaren för projektorn. En glugg för maskinisten och en glugg för singelprojektorn. Biografverksamheten i Hölö bedrevs i Hölö föreningshus, som år 1926 arrenderades av biografdirektörerna Helge Liljemark och O. Holmberg från Vagnhärad. De var vid tiden verksamma med flera biografer i regionen och drev…
-
Sveriges kanske minsta bio Vid urpremiären den 8 november 1936 av filmen Valborgsmässoafton var Oaxenbiografen en av landets allra minsta biografer. Salongen rymde endast 18 träbänkar, men viljan att visa film var desto större. För att kunna köpa in den nödvändiga tekniken – till en kostnad av 4 500 kronor – tog Oaxen U.P.A. lån…
Södertäljes & närliggande Biografer 