Södertäljes & närliggande Biografer

Från Kronan till Aniara

Gnestas biografhistoria sträcker sig över mer än hundra år och speglar både folkbildning, politik, teknikskiften och lokalt engagemang. Här möts namn som Kronan, Gnesta-Biografen, Elektron och dagens Aniara.

Från skolhus till Folkets Hus (1906–1907)

I maj 1906 köpte den nyinflyttade bagaren Svensson ett skolhus från Frustuna kommun på auktion. Avsikten var att flytta huset till den nybildade Folkets Hus-föreningens tomt på Skolgatan i Gnesta.

Affären blev dock dramatisk. Prästen Petrus Agrell, som närvarade vid auktionen, misstänkte att virket skulle användas till Folkets Hus och förklarade därför att anbudet inte skulle godtas. Istället sålde han huset ”under hand” till en annan köpare efter att auktionspubliken lämnat platsen.

Bagare Svensson protesterade kraftigt. Efter omfattande turer och när myndigheterna övertygats om det olagliga tillvägagångssättet, överläts huset till slut till den rättmätige köparen. Byggnaden kom därefter att utgöra stommen till Gnesta Folkets Hus, som stod klart 1907.

Kronan – Folkets Hus första biograf (1907–1959)

Pengar saknades till egen filmutrustning, vilket var vanligt i tidiga Folkets Hus. Lösningen blev att arrendera ut biografdriften till privata biografdirektörer.

Biografen fick namnet Kronan, rymde cirka 200 platser och drevs av I.T. Liljemark och O. Holmberg från Vagnhärad. Som tack för sin insats utsågs bagare Svensson till hedersmedlem i Folkets Hus och fick fritt inträde till alla biografföreställningar livet ut.

Gnesta-Biografen – konkurrens och konflikt

År 1911 fick Kronan konkurrens av Gnesta-Biografen, som visade film i Godtemplarlokalen. Folkets Hus-föreningen ansåg dock att Gnesta-Biografen fått orättvisa fördelar hos filmdistributörerna i Stockholm, och utlyste därför en blockad. Konflikten löstes relativt snabbt.

Elektron – Folkets Hus biograf Västra Storgatan (1960–2010)

Mellan 1960 och 2010 driver Folkets Hus åter biografen Kronan, nu under namnet Elektron. Salongen hade 330 platser och var utrustad med två Aga Baltic 35 mm-projektorer.

Elektron – Cinemascenen (2010–2013)

Åren 2010–2013 drevs Elektron av Cinemascenen Katrineholm, med Carl Stefan Rydén och son. Biografkedjan Cinemascenen AB hade vuxit fram under 1990-talet i takt med att fler biografer anslöts.

Elektron – Eurostar och digitaliseringen (2013–2022)

År 2013 tog Eurostar över biografdriften. I samband med detta genomfördes digitaliseringen av Elektron, med premiär den 28 oktober 2013. Eurostar och Gnesta kommun erhöll 250 000 kronor i stöd från Svenska Filminstitutet.

Premiärfilmen var dokumentären om Monica Zetterlund, och publiken uppmanades att klä sig i 60-talsstil.

Eurostar hyrde A-salen och utrustningen för knappt 40 000 kronor per år och visade kommersiell film främst på tisdagar och söndagar. I samband med ombyggnaden minskades antalet platser från 330 till 178, och nya stolar installerades. Kommunen valde att bevara vissa tidstypiska detaljer, som kakel med svängda hörn i toalettutrymmena, men publikens reaktioner på de nya, ofällbara stolarna var blandade.

Trots satsningen blev besökssiffrorna låga. År 2022 stängdes biografen.

”Det har inte varit någon riktig fart på besöksantalet, kanske 25 i snitt och sedan har det gått ner ytterligare”, sade Richard Liljedahl på Eurostar till Sörmlands Nyheter.

Elektron – Kommunal drift (2022–2025)

Mellan 2022 och juldagen 2025 drev Gnesta kommun Elektron i begränsad form, för skolbio och Gnesta Filmstudio.

Elektron – Biograf Aniara – en ny start (från 2025)

På juldagen 2025 återvände den kommersiella filmen till Gnesta. Biografen fick nu namnet Aniara, och premiärdagen bjöd på fyra filmer – däribland Bamse och havets hemlighet.

Biografföreståndare är Emma Wahlberg, ordförande i Gnesta Filmstudio, som länge saknat en biograf med öppna visningar efter Eurostars stängning.

”Det gick över förväntan. Vi visade fem filmer och totalt kom det 245 besökare. För en relativt liten ort är det ett fantastiskt fint resultat”, säger Emma till Östra Sörmlands Posten.

Idag ansvarar Emma för biografen tillsammans med Tomas Tengmark och Per Eriksson, som också är aktiva i Gnestas filmstudio. Deras förhoppningen är att kunna rekrytera fler maskinister och volontärer när Biograf Aniara nu går in i en ny, regelbunden visningsperiod.

Fler bilder med text på min Facebook sida https://www.facebook.com/sodertaljes.biografer