När Röda Kvarn efter en rejäl renovering öppnar den 29 november 1912, blev biografen Södertäljes tredje i ordningen och stadens största, med 300 platser. Men verksamheten gick dåligt, redan efter ett år tvingades biografen stänga. Biografen var inrymd i Frälsningsarméns tidigare kårlokal Paradiset, belägen vid Västra Mälarehamnen på Västra Kanalgatan. I folkmun sades det – något elakt – att det enda som verkligen ”maldes” på Röda Kvarn var filmen, en anspelning på de många och omtalade avbrotten under föreställningarna. Efter nedläggningen byggdes lokalen om till boxningsarena. Huset är i dag rivet. Namnet Röda Kvarn återuppstod dock i Södertälje 1917, då en ny biograf med samma namn öppnade på Storgatan 5.
Frälsningsarmén och filmen
Att Röda Kvarn etablerades i Frälsningsarméns gamla lokal var ingen tillfällighet. De tekniska förutsättningarna för filmvisning fanns redan i byggnaden. De företag som sålde kinematografer hade Frälsningsarmén som en av sina tidigaste och största kunder. Medan andra frikyrkosamfund tog avstånd från filmen och betraktade den som ett djävulens bländverk, insåg Frälsningsarmén att filmen – rätt använd – kunde bli ett värdefullt hjälpmedel i verksamheten.
Namnet Röda Kvarn
En mer känd, men lika kortlivad, biograf med namnet Röda Kvarn öppnade på Norrmalm i Stockholm. Den invigdes i Svea-salen den 20 januari 1912 och stängde redan i september 1913. Biografen hade 867 platser och en 14-mannaorkester. Ägare var Svenska Bio.
Namnet Röda Kvarn är en svensk översättning av Moulin Rouge (”Röda kvarnen”) i Paris – ett populärt nöjesnamn som svenska biografägare gärna tog till sig under det tidiga 1900-talet.
Södertäljes biografer & närliggande 
Lämna en kommentar