
Metropol-Teatern öppnade den 13 december 1913 på Badhusgatan i Södertälje. Biografen låg i en elegant salong med 280 platser och invigdes med Gaumont-Journalen som förfilm samt huvudfilmen Rivalerna eller kärlek är starkare än döden. Biljettpriserna varierade mellan 25 och 50 öre beroende på sittplats. En av Metropol-Teaterns största framgångar blev Victor Sjöströms stumfilm Tösen från Stormyrtorpet, som hade Sverigepremiär den 10 september 1917. Kritikerna var eniga om att filmen var en pietetsfull och trogen filmatisering av romanen – och publiken höll med. Biografen kunde visa filmen nästan oavbrutet från september fram till nyår. Verksamheten drevs av AB Södertälje Biografteater fram till 1934, ett dotterbolag till Svensk Filmindustri.
Från Metropol till Grand
År 1934 genomgick biografen en omfattande renovering när Verner Wendel från Stockholm tog över. Lokalen moderniserades, ljudfilmsteknik installerades och biografen fick sitt nya namn: Grand. Biljettkassan placerades innanför glasdörren mot Lovisinsgatan och en kiosk med godis byggdes i trappan ner till biosalongen. Den första ljudfilmen som visades på Grand var den amerikanska musikalen Vårens melodi med Lanny Ross och Charlie Ruggles.
Familjedrift, vardagsliv och Cinemascope
Efter Verner Wendels bortgång hösten 1940 tog hans hustru Elin Wendel över driften. Hon ägde även Saga-biografen på Strandgatan. Under 1960-talet byggdes Grand om för Cinemascope. Vid denna tid var Harriet Stark föreståndare – hon skötte inte bara kassan utan städade, eldade och värmde upp biografen inför varje föreställning. Harriet bodde i det så kallade Miljonhuset intill biografen. Grand tillhörde då, liksom Saga, Malmbergs Stjärnbiografer och kom senare att ingå i Europa Films biografkedja.
En pilbåge satte stopp för matinéerna
I Täljebygden nr 1, 2025 berättar Lars Engwall en sann anekdot om Grand: ”Med undantag av Grand erbjöd biograferna matinéer klockan ett och tre på söndagar. Att Grand slutade med matinéer berodde på att en av matinébesökarna vid ett tillfälle sköt med pilbåge mot den vita duken.” De övriga biograferna fortsatte dock att visa barn- och familjefilmer för 75 öre.
Slutet på en 90-årig bioepok
När Svensk Filmindustri köpte Europa Film 1984 såldes Grand vidare till Karl Fornstam på Svenska Bio. Biografen var då i stort behov av renovering – bänkarna hade träsitsar med tunt manchestertyg och nästan ingen stoppning kvar. Efter en vattenskada år 2003 ställdes valet mellan omfattande investeringar i en biograf med minskande publik eller att flytta verksamheten till Roxy 1–4. Valet blev det senare. När Roxy så småningom stängde hade det funnits biografverksamhet på platsen i nästan 90 år. Idag används lokalen som dansstudio under namnet Boggie Lovers, men delar av den ursprungliga inredningen, bland annat belysningen, finns fortfarande kvar.
Miljonhusen och filmvetenskapens pionjär
Byggnaderna i kvarteret kallas Miljonhusen, ett namn som syftar på de höga byggkostnaderna. I huset mittemot biografen bodde filmprofessor Rune Waldekrantz fram till 1980-talet. Parallellt med sin karriär på Sandrews skrev han flera betydelsefulla filmhistoriska verk. År 1964 utsågs Waldekrantz till rektor för Filminstitutets filmskola och 1970 blev han Sveriges första professor i filmvetenskap. Hans livsverk avslutades med trilogin Filmens historia: de första hundra åren (1985–1995).
Fler bilder, text https://www.facebook.com/sodertaljes.biografer
Lämna en kommentar