
Castor invigs februari 1929 i en lokal som ursprungligen var planerad som saluhall. Arkitekten ändrade ritningarna till biografändamål, och resultatet blev Södertäljes största biograf med 30 rader och 612 sittplatser. Biografägare är J. P. Morén, som även drev Metropol, Röda Kvarn och Folkets Hus-Biografen i Järna. Föreståndare blev herr Fossum, bosatt på Västra Kanalgatan.
Stadens första ljudbiograf
Salongen på Slussgatan utrustades med ett stort orkesterdike för levande musik. Musiker var dock kostsamma i längden, och Castor blev därför Södertäljes första biograf med ljudfilm. Invignings- och premiärfilmen var Ungersk rapsodi, synkroniserad med grammofonskiva. Innan filmen visades bjöds publiken på landskapsbilder ackompanjerade av Stenhammars Sverige. Redan 1930 kunde publiken, till priset av en krona, både se och höra Gösta Ekman och Inga Tidblad sjunga i filmen För hennes skull. En tidig publiksuccé – och samtidigt en skandal – var filmen Extas (1934) med Hedy Kiesler (senare Hedy Lamarr). Filmen väckte starka reaktioner i Södertälje när Kiesler delvis visade sina bara bröst, trots att censuren redan klippt bort över 100 meter av det mest kontroversiella materialet.
Från enskild ägare till SF – och nedläggning
År 1959 stod AB Svensk Filmindustri som ägare i registret över Svenska biografer. Vaktmästaren Allan Olsson var ökänd för sin ilska – ”De e Allan ingen idé” var beskedet till kompisarna som inte fyllt 15, då Allan stod vid insläppet. SF drev Biografen fram till 1984. Den sista filmen som visades på Castor var The Road Warrior. Filmen hade svensk premiär i november 1982 och gick på bio under 1983 samt delar av 1984.
Castorhuset – arkitektur och interiör – Länsstyrelsens rapport 2012
Ur Länsstyrelsens rapport 2012, ”Resterande biografer”
Castorhuset byggdes 1927 och ritades av den Södertäljebaserade arkitekten Tore E:son Lindhberg. Biografen placerades i souterrängvåningen i det nybyggda huset, med entré mot Marenplan och Södertäljekanalen. När Castor invigdes 1929 var den med sina 612 platser stadens i särklass största biograf. Arkitekten själv flyttade senare in i huset under 1930-talet.
Även om den ursprungliga entréns exakta utformning är oklar, finns flera bevarade detaljer som sannolikt härstammar från invigningen, bland annat:
kryssvalv i taket mässings- och smidesdetaljer i räcken och handledare massiva, bemålade spegeldörrar in till salongen
Salongen var ursprungligen inredd i en djärv nyklassicistisk stil, med vägg- och takmålningar av konstnären Gunnar Torhamn. Pelare med akantuskapitäl bar upp en marmorerad arkitrav med förgylld meanderfris. Klassicistiska dörrar pryddes av tympanonfält, reliefer och frisdekorer. Inredningen bestod av svarta fåtöljer med röd stoppning och stora taklampor, medan väggarna var försedda med tidstypiska armaturer i grupper om tre lampor.
Brand, ombyggnad och teaterverksamhet
Efter att biografverksamheten upphörde 1984 drabbades lokalen några år senare av brand. Därefter renoverades byggnaden och kom att användas för teaterverksamhet. Idag är stora delar av salongens fasta inredning fortfarande lika originalen. Väggmålningar, schabloner, förgyllningar och armaturer är i gott skick. Däremot har innertaket fått ny fast belysning, ett kontroll- och personalrum har byggts bakom parketten och de ursprungliga biosätena är helt borta.
Antikvarisk bedömning
Enligt den antikvariska bedömningen uppvisar Castor idag endast begränsade spår av sin ursprungliga sammanhållna biografmiljö. De största kulturhistoriska värdena ligger i salongens arkitektoniska detaljer – friser, kapitäl och väggmålningar – snarare än i helhetsmiljön. Trots detta bedöms Castor som tydligt bevarandevärd. Däremot anses den, i jämförelse med mer välbevarade biografmiljöer i Stockholms län, inte uppfylla kraven för synnerliga byggnadsminnespotentialer.
Fler bilder, text https://www.facebook.com/sodertaljes.biografer
Lämna en kommentar